Hannasrum

Nu har jag träffats och det har sagts lycka-till-hej-då-vi-ses-snart i omgångar, städat iordning flickrummet hos mamma och pappa och plockat ner färdigpackade väskor i hallen. Det där vemodet infinner sig över att lämna min familj, den där saknaden som redan ligger kurrande i magen fast de fortfarande finns här alldeles intill.

Fast så kryper spänningen till sist och lägger sig till ro. Det är nu det börjar.